Duktig på att uppdatera kan jag iaf inte påstå att jag är.. 😅 Men här kommer en lång uppdatering från Lous tid utan syskon! Hon har verkligen kommit fint in i flocken, och hennes favorit är helt klart Hjördis och att hänga i Hjördis öron är det roligaste. Hjördis är så himla fin med henne och leker jättefint, men jag får hjälpa Hjördis att slippa bli kuperad. Vera tycker som förväntat att Lou är en vandrande bassilusk men det är samtidigt väldigt roligt när den lilla valpen jagar henne, är säker på att Vera kommer uppskatta sin lillasyster när Lou slutar vara så valpig. Iallafall så har nu alla Lous syskon flyttat och installerat sig väl i sina nya hem. Jag är så vansinnigt stolt över hur valparna blivit och hur trygga alla är i sina hem, det är så otroligt roligt att följa dom! Det är 6 st trygga valpar med väldigt roliga personligheter, jag skrattar så ofta åt videos på dom och tänker "gud va skönt att jag slipper!" sen gör Lou likadant. ;) Lou är en helt fantastisk valp som verkligen varit värd att vänta på. Hon är otroligt trygg, glad och framåt med en stor portion nyfikenhet. Hon reagerar på hundar som skäller, men det har minskat rejält och snart är det helt borta. Hon har aldrig blivit rädd men hon har stannat upp och tittat, men bara efter någon dag slutade hon reagera på hundar hon känner, men okända hundar som skäller har varit lite otäckt. Igår, onsdag, var hon med första gången när jag hjälpte till på agilitykurs. Hela kursen sov hon i sin bur bredvid planen, utan att reagera överhuvudtaget på okända hundars skällande. Hon har sedan valparna var mindre tyckt väldigt mycket om att sova i bur, när vi var på leklandet gick hon ofta och la sig i buren som jag bar upp dom i när energin tog slut. Jag tycker väldigt mycket om den egenskapen då den gör burträningen väldigt enkel, jag burtränar nämligen alla våra hundar för att dom ska känna sig trygga i bur då vi går kurser och tävlar. Jag vill att hundarna ska känna att buren är en avslappnad plats där man kan sova, oavsett vad som sker runtom. Så jag brukar ställa upp en bur där dörren är avtagen, sen kastar jag in godisar, belönar när hunden självmant söker kontakt, lägger in maten eller tuggben där och snabbt börjar hunden söka sig in till buren självmant och lägger sig där med sina leksaker eller för att vila. Då tar jag med buren till hundklubben och på olika platser och belönar i buren, men jag har alltid dörren helt borttagen så dom får välja om dom vill vara i eller utanför buren, tvång tror jag inte är en bra idé. Jag kanske är överdriven med att jag vill vänja in våra hundar med saker, och träna in vissa saker som kommer senare, men jag ogillar att man bara presenterar saker senare utan att ge hunden en rättvis förberedelse. Ibland hör jag tex "Vilket larv att lägga ner så mycket tid på att träna inför utställning, jag anmäler bara och det går bra för min hund!" och ja, det gör det säkerligen för väldigt många men är det inte otroligt orättvist mot hunden? Det tycker jag iaf, jag skulle inte anmäla till ett anlagsprov i viltspår utan träning, och jag skulle inte anmäla till en utställning utan att förbereda min hund inför momenten. Jag tror att man får en trygg hund när den är vältränad och vet vad som väntar, men det var ett sidospår. Utöver att hänga som åskådare på kursen igår så har Lou även varit med på 2 längre bilresor där den ena innefattade hotellövernattning. Jag var lite orolig över hur bilresan skulle gå med en så ung valp, men det var helt onödigt att oroa sig över för på båda resorna så har Lou sovit som en stock och jag har fått väcka henne när vi stannat på olika platser för att rasta. Sen har hon rastas direkt, och när jag satt henne i bilen igen så somnade hon direkt. Hon är otroligt duktig på att vara lös, bryr sig inte alls om störningar och har fullt fokus på mig trots att hon är nyfiken på omgivningen. Att gå i sele och koppel är fortfarande lite svårt, det gillar hon inte riktigt men det går bättre. Men lös är helt klart enklast. Hon är väldigt social och vill gärna pussas med främlingar. Vi tränar just nu på att äta godis, leka med kampleksaker, byta leksak, springa mot leksak, inkallning, hantering och passivitet. Jag är inte alls stressad över att hon ska lära sig massa saker utan vardagen är absolut prio att den ska fungera men jag tycker att Lou redan är så himla enkel att leva med. Det är alltid ovant att få springa ut hela tiden och rasta, men det är redan inkört sedan Hjördis kom och Mini (som för övrigt inte presenteras här!). Jag skulle kunna skriva en bok om Lou, men nu får jag runda av. I skrivande stund ligger hon och de andra hundarna och tuggar på tuggben, snart ska vi ut och leka av småfolket lite energi så dom sover medan de vuxna får en promenad.
0 Comments
Leave a Reply. |
SkribentSkriv något om dig själv. Det behöver inte vara mycket, bara en översikt. Arkiv
April 2024
Kategorier |