Vi har nu även anmält Lillemor, en en yngsta barnets mopsar, till BPH! Hon blev 1 år i augusti så det ska bli väldigt spännande att se henne ta sig an ett BPH. Den 11 september var vi även på rasspecial med Svante och Segra, domare var Hans Almgren. Svante ar först ut i en stor öppenklass, vi har haft lite problem att hitta hur vi ska motivera honom och få till hans attityd. Men på utställningen fanns absolut ingenting att klaga på, han sprang perfekt med så fin och glad svans (men som inte bars för högt), han stod perfekt och tyckte varken miljön eller hanteringen var jobbig. Så nu har vi genomfört vår första officiella utställning ihop! Han slutade som 4a i öppenklassen med excellent och CK, så glada för en placering i en stor klass - men allra gladast över Svantes fina attityd! Segra skulle sen ställas av hennes ägare Rebecca och dom båda skötte sig så otroligt fint, det var 14 st i Segras öppenklass och Segra slutade som 3a i öppenklassen utan CK. Det var så roligt när Segra sprang runt som enda blue merlen med 6st brindle tikar, det var som en katt bland hermeliner. Hon fick jättefin kritik och domaren sa att hennes avsaknad av päls påverkade bedömningen. Men vi var så glada och stolta och Rebecca och Segra som nu genomfört sin första tävling ihop! Det är lite tråkigt att det dröjer så länge nu tills nästa utställning och att läget är så ovisst i vilka som blir av och inte, men Segra och Rebecca sysslar även med viltspår så kanske hinns det med någon start inom de innan snön kommer. Bristen på utställningar gör att vi får syssla med annat med hundarna helt enkelt, vi sitter inte bara och väntar på att dom ska dra igång utan då testar vi andra grenar en period och ser vad hundarna gillar. Vilde har under några veckor gått en tävlingskurs i nosework och man inser verkligen hur svår sport det är, men också hur otroligt duktig hon varit! Perfekt aktivitet nu för henne efter valparna även om hon är otroligt fin i kroppen redan, hon har trots allt hållt igång och byggt muskler i 6 veckor redan så även om vägen tillbaka är lång så är den iaf lite kortare redan. På tal om nosework så har jag även anmält Hjördis till en kurs i det, i dagsläget vill jag inte börja viltspåra med henne då hon inte har något intresse att spåra naturligt och det känns onödigt att väcka det intresset när vi tillbringar så mycket tid i skogen och det är skönt att hon kan gå lös nu. Vi tänkte se om hennes naturliga intresse väcks, eller om hon tar 2 cert på utställning och vi då får lite mer sug att viltspåra. Framtiden får helt enkelt utvisa! I dagsläget tränar Vera, Vilde och Polly aktivt med viltspår med sikte på championatet.
Vera kör på med agilityn och tävlas nästan varje helg, hittills har vi haft väldigt mycket stolpe ut men det lossnar väl tids nog på tävling också. På träning sitter sakerna klockrent så det är lite frustrerande att inte få till det på tävling, men samtidigt är jag så glad att Vera faktiskt vill tävla med mig och att hon fungerar så bra runt banorna etc. Det är ingenting man ska ta enkelt på när så många hundar mår dåligt i dessa miljöer, så jag är tacksam att Vera tycker allt är roligt och har bra inställning till allt! Som avrundning på inlägget tänkte jag besvara den frågan jag får flera gånger om dagen - planerar ni för valpar? Ja! Det gör vi! Både mops och cardigan, och eventuellt även sheltie! Så otroligt spännande och roligt, valparna kommer sannolikt födas i vinter närmre 2022. Mer information kommer! Nu ska jag packa klart bilen och bege mig till veterinären med ett helt gäng hundar som ska ha vaccinationer, hoppas ni har en bra dag!
0 Comments
Duktig på att uppdatera kan jag iaf inte påstå att jag är.. 😅 Men här kommer en lång uppdatering från Lous tid utan syskon! Hon har verkligen kommit fint in i flocken, och hennes favorit är helt klart Hjördis och att hänga i Hjördis öron är det roligaste. Hjördis är så himla fin med henne och leker jättefint, men jag får hjälpa Hjördis att slippa bli kuperad. Vera tycker som förväntat att Lou är en vandrande bassilusk men det är samtidigt väldigt roligt när den lilla valpen jagar henne, är säker på att Vera kommer uppskatta sin lillasyster när Lou slutar vara så valpig. Iallafall så har nu alla Lous syskon flyttat och installerat sig väl i sina nya hem. Jag är så vansinnigt stolt över hur valparna blivit och hur trygga alla är i sina hem, det är så otroligt roligt att följa dom! Det är 6 st trygga valpar med väldigt roliga personligheter, jag skrattar så ofta åt videos på dom och tänker "gud va skönt att jag slipper!" sen gör Lou likadant. ;) Lou är en helt fantastisk valp som verkligen varit värd att vänta på. Hon är otroligt trygg, glad och framåt med en stor portion nyfikenhet. Hon reagerar på hundar som skäller, men det har minskat rejält och snart är det helt borta. Hon har aldrig blivit rädd men hon har stannat upp och tittat, men bara efter någon dag slutade hon reagera på hundar hon känner, men okända hundar som skäller har varit lite otäckt. Igår, onsdag, var hon med första gången när jag hjälpte till på agilitykurs. Hela kursen sov hon i sin bur bredvid planen, utan att reagera överhuvudtaget på okända hundars skällande. Hon har sedan valparna var mindre tyckt väldigt mycket om att sova i bur, när vi var på leklandet gick hon ofta och la sig i buren som jag bar upp dom i när energin tog slut. Jag tycker väldigt mycket om den egenskapen då den gör burträningen väldigt enkel, jag burtränar nämligen alla våra hundar för att dom ska känna sig trygga i bur då vi går kurser och tävlar. Jag vill att hundarna ska känna att buren är en avslappnad plats där man kan sova, oavsett vad som sker runtom. Så jag brukar ställa upp en bur där dörren är avtagen, sen kastar jag in godisar, belönar när hunden självmant söker kontakt, lägger in maten eller tuggben där och snabbt börjar hunden söka sig in till buren självmant och lägger sig där med sina leksaker eller för att vila. Då tar jag med buren till hundklubben och på olika platser och belönar i buren, men jag har alltid dörren helt borttagen så dom får välja om dom vill vara i eller utanför buren, tvång tror jag inte är en bra idé. Jag kanske är överdriven med att jag vill vänja in våra hundar med saker, och träna in vissa saker som kommer senare, men jag ogillar att man bara presenterar saker senare utan att ge hunden en rättvis förberedelse. Ibland hör jag tex "Vilket larv att lägga ner så mycket tid på att träna inför utställning, jag anmäler bara och det går bra för min hund!" och ja, det gör det säkerligen för väldigt många men är det inte otroligt orättvist mot hunden? Det tycker jag iaf, jag skulle inte anmäla till ett anlagsprov i viltspår utan träning, och jag skulle inte anmäla till en utställning utan att förbereda min hund inför momenten. Jag tror att man får en trygg hund när den är vältränad och vet vad som väntar, men det var ett sidospår. Utöver att hänga som åskådare på kursen igår så har Lou även varit med på 2 längre bilresor där den ena innefattade hotellövernattning. Jag var lite orolig över hur bilresan skulle gå med en så ung valp, men det var helt onödigt att oroa sig över för på båda resorna så har Lou sovit som en stock och jag har fått väcka henne när vi stannat på olika platser för att rasta. Sen har hon rastas direkt, och när jag satt henne i bilen igen så somnade hon direkt. Hon är otroligt duktig på att vara lös, bryr sig inte alls om störningar och har fullt fokus på mig trots att hon är nyfiken på omgivningen. Att gå i sele och koppel är fortfarande lite svårt, det gillar hon inte riktigt men det går bättre. Men lös är helt klart enklast. Hon är väldigt social och vill gärna pussas med främlingar. Vi tränar just nu på att äta godis, leka med kampleksaker, byta leksak, springa mot leksak, inkallning, hantering och passivitet. Jag är inte alls stressad över att hon ska lära sig massa saker utan vardagen är absolut prio att den ska fungera men jag tycker att Lou redan är så himla enkel att leva med. Det är alltid ovant att få springa ut hela tiden och rasta, men det är redan inkört sedan Hjördis kom och Mini (som för övrigt inte presenteras här!). Jag skulle kunna skriva en bok om Lou, men nu får jag runda av. I skrivande stund ligger hon och de andra hundarna och tuggar på tuggben, snart ska vi ut och leka av småfolket lite energi så dom sover medan de vuxna får en promenad.
Undersökningen gick jättebra och valparna var väldigt samarbetsvilliga och duktiga - samtliga fick UA på ögonen! Så himla roligt!
Vera och Donna följde med för att ögonlysas och kolla patellan och även där blev det UA på allt! Så glad för fina resultat på allihop! Vi var inte hemma fören klockan 16:30 och då var det spring i benen på valparna, en lång lekstund utomhus gjorde gott och sedan lämnade jag över valparna till övrig famiij och begav mig till hundklubben för ringträning med Svante och Hjördis, båda skötte sig bra! Segra och hennes ägare kom även dit och var så himla duktiga, ska bli så roligt att kunna åka på utställningar ihop sen när coronan bestämmer sig för att försvinna. Veckorna springer som vanligt iväg och jag hinner knappt med. Valparna tar självklart upp mycket tid men jag lyckas på något vis alltid frigöra tid för de andra hundarnas träning, Vera tränar väldigt aktivt och Hjördis hänger med på alla träningar och tränar på sitt. Svante är anmäld till utställning så på måndagar ringtränar han och Hjördis ihop. Vilde börjar kommande vecka en kurs i nosework med inriktning tävling så förhoppningsvis kommer vi ut på tävlingsbanorna även i nosework. Häromdagen fick valparna en premiärtur i bilen och vi åkte till en närliggande skog (ironiskt att ta bilen till skogen när man bor i skogen.) och valparna var väldigt nyfikna på allt. Jag har nog aldrig varit så stressad i hela mitt liv för deras matvrak slängde sig över svampar, pinnar, kottar och allt som kom i deras väg. Evigt passande men efter en stund minskade matintresset och vi kunde ta lite bilder på dom, blå hanen tycker det är pest och pina att bli upphållen för fotografi och blå tjejerna ser alltid väldigt sura ut men så får det vara. Dagen efter skogsutflykten tog vi återigen en biltur där vi åkte till Vildes kullbror, valparna fick undersöka utanför stallet, se hästar, springa på ny gräsmatta och hälsa på ny person. Jag slutar aldrig förvånas över hur nyfikna och framåt dom är. Tidigare under dagen kom även fantastiska Idha och tog bilder på valparna och resultatet blev som vanligt så vackert! Men att försöka få en gruppbild på alla 6 var en match jag inte klarade av, cardigan-valparna var betydligt enklare för engångsskull. ;) Idag, lördag, har valparna varit ute och röjt på tomten i olika omgångar. Sovstunderna har vi fått tagit inomhus då blåsten gjort det för kallt, men jag är så glad över dessa soliga dagar vi haft nu några dagar som gjort att valparna kunnat vara ute jättemycket. Igår fick dom bekanta sig med gräsklipparen men det var ingenting dom ens ägnande en blick. Idag fick även Fanta, Lillemor, Vera och Svante en långpromenad med ägaren till Vildes kullbror och hennes 3 hundar. Så roligt att ha en nära relation med Vildes syskon, hennes andra syskon har vi sporadisk kontakt med vilket är sådan lyx sett till mitt avelsintresse! Nu väntar agilityträning sen kommer Vera sova gott inatt, de andra 3 som gick långpromenad är redan väldigt nöjda. Imorgon, söndag, väntar chippmärkning för valparna då vi på måndag ska ögonlysa gänget. Så nervöst och spännande! Mest nervös är jag över att tillbringa 40 minuter i bilen med Bacon (blå hanen) som ibland är bestämd med att han inte gillar att åka bil. Förhoppningsvis ger biltränandet resultat och dom sover igenom resan, vi hoppas iallafall det. |
SkribentSkriv något om dig själv. Det behöver inte vara mycket, bara en översikt. Arkiv
April 2024
Kategorier |