I flera månaders tid har jag i huvudet skrivit denna text, försökt komma på rätt ord att skriva för att på något vis försöka framföra kärleken och känslorna kring Pepsi. Men nu när det är dags så finns det inga ord kvar och ingenting kommer någonsin kunna beskriva relationen till Pepsi. När Pepsi fick sin sista kull i november 2019 så blev hon som normalt knölig i juvrena på grund av mjölkproduktionen men en av knölarna försvann inte så vi bokade snabbt in ett besök till veterinären. Det bokades in en operationstid några veckor senare då veterinären inte ansåg att man behövde skynda sig så mycket då vi upptäckt knölen så tidigt, vi skulle hålla koll ifall knölen växte och gjorde den det så skulle operationen tidigareläggas men knölen växte inte under dessa veckor. När vi kom till kliniken som skulle göra operationen såg dom dock att det skulle bli en för svår operation för dom att genomföra så vi blev skickade till ett större sjukhus. Under operationen togs det provet som skulle visa om det fanns några cancerceller i Pepsis kropp, och det fanns det. Pepsi hade ett högt antal cancerceller i kroppen och det sattes in medicin direkt som skulle hämma tillväxten och även ge smärtlindring, men Pepsis mage klarade inte av denna medicin. Då byttes den ut till en annan men magproblemen fanns kvar, vi testade en tredje medicin som också var den sista som dom kunde erbjuda men magen var fortfarande ett problem. Pepsi var inte känslig i magen och hade aldrig haft dessa magproblem som medicinerna gav. 1 timme efter att hon hade fått medicinerna blev hon stressad, pep och hade svårt att komma till ro vilket sannolikt berodde på magsmärta. Vi fick då valet att ha henne omedicinerad eller ta bort henne. Vi valde då att testa att låta Pepsi gå omedicinerad vilket fungerade bra i några månader, men nu på senare tid har Pepsi blivit väldigt förändrad och fått mycket smärtor i sin kropp. Vi har försökt hitta lösningar och försökt att göra något för att ha kvar Pepsi längre men när det inte finns lösningar kvar så kan man inte göra mer än att lyssna på henne och hennes kropp. Vi har haft så många tider bokade, men jag har alltid avbokat dom för att vi inte varit redo och Pepsi har fått bra dagar. Men så kom en morgon där jag såg på Pepsi att det var dags och på kvällen fick hon somna in. Det har varit helt fruktansvärt efteråt, det är så mycket saker som påminns om faktumet att hon inte är här längre. Allt från hennes säng, hennes matskål, tuggbenet hon haft i flera dagar, alla pälstussar som hon spridit ut i hela hemmet och framförallt tomrummet efter hennes enorma personlighet. Pepsi var och kommer alltid vara den viktigaste hunden här hemma. Hon är grunden till precis allt som vi gör och är idag. Hennes enorma träningsvilja som gjort allt så roligt, hennes otroliga vilja att göra rätt och att lära sig saker på nolltid, alla timmar vi spenderat på resor, hotell, tävlingar och träningar med henne har alltid varit så roligt. Hon har alltid gjort allt med sån stor glädje och hon har påverkat så många personer i sin omgivning. Hon har gett oss så otroligt mycket, inte bara det ovannämnda utan även hennes fantastiska avkommor. I 7 års tid har hon varit en del av familjen och det märks att en stor del fattas här hemma, men att veta att hon inte lider och inte har några smärtor nu är det som i dagsläget får vara en tröst. Pepsi vilar nu bredvid Peggy här hemma. ♡
0 Comments
Leave a Reply. |
SkribentSkriv något om dig själv. Det behöver inte vara mycket, bara en översikt. Arkiv
April 2024
Kategorier |