Dagarna bara springer iväg här hemma med renovering och valpar. Mycket händer hos valparna nu och det är så roligt att följa dom, nu börjar den roliga tiden där dom börjar få varsina personligheter vilket är så spännande. Vera (sheltietiken) är en otroligt kaxig valp med så mycket positiv attityd, det ska bli himla roligt att se henne växa upp och jag tror att hon och Vilde kommer ha väldigt roligt ihop! Hos cardigansen så är det 3 valpar änsålänge som fått lite extra personlighet, det är de två övertecknade och en av de blå. Dom leker ofta ihop och rösten testar dom gärna ihop. Jag tror att dessa 7 kommer göra det svårt för oss att välja, jag har min favorit men det har övriga i familjen också så vi får i bästa fall behålla alla 7. ;) De vuxna hundar lever på sitt liv också. Fanta njuter av sina valpar och tycker att dom är jätteroliga att leka med nu, Polly har ledsnat lite på sina men varje kväll vill hon in i hagen och sova med dom. Valparna är ute på tomten numera och Polly har alltid stenkoll på sina, tar man upp en så följer hon efter och ser vart den tar vägen. Det blir skönt för henne nu när dom till största del äter egen mat, hon behöver komma upp i vikt lite nu också. Vilde går varje onsdag agilitykurs och det är så roligt att träna med henne nu. Hon suger åt sig information men samtidigt har vi många konflikter, hon har en tendens att strunta i att mattes ben är placerade där - då hoppar man helt enkelt in i dom istället. Hennes svårigheter har numera blivit hennes styrkor och hon tycker att det är otroligt kul att träna, vi försöker åka till klubben 3 gånger i veckan för agilityträning och hittills är favorithindret slalom och gungan! I början kunde hon tycka att gungan var konstig som lät och rörde sig, men efter att ha kört bang-lekar där hon fick smälla ner den själv så blev den plötsligt jätterolig och nu har hon inga problem med den. Pepsi har sadlat om från utställning/agility hund till lydnadshund. Hon är sjukt duktig trots så lite träning så jag ska kika på lite kurser att gå med henne, hennes svårighet är apporten för att hon gärna pratar med den i munnen och släpper för tidigt. Men även där så ska vi träna oss till att apporten blir hennes styrka istället! Vi har även börjat med nosework och precis som med Vilde så tycker jag att det är så svårt att veta när dom förstå doften och inte markerar behållaren men vi tränar på. Dessvärre blev nw-kursen på klubben fullbokad på bara ett par timmar så vi missade att gå den.. Happy, Inga-Lill och Maj-Lis lever på sitt drömliv utan krav och
0 Comments
Leave a Reply. |
SkribentSkriv något om dig själv. Det behöver inte vara mycket, bara en översikt. Arkiv
April 2024
Kategorier |